.: Anyday is still to come :.

Sitter i soffan iklädd raggsockar och nattlinne. Äter smågodis.

Det är mina fingertoppar som rör huden i Pojkens nacke. Det är min hand som fattar tag i hans.  Det är jag som drar ner dragkedjan i hans tröja för att komma lite, lite närmare. Det är min blick i hans nacke som säger mer än tusen ord. Det är kyssen när jag lämnar av honom. Men inget hände.

Det enda var hans ben som nuddade mitt när han stod bakom mig i kön. Så lite men jag fick gåshud. Längtan efter mer.

Och där. I soffan vibrerar min mobil. Ett sms från honom. Vill att jag ska komma. Och jag orkar bara inte. Skickar tillbaka att framförhållning är trevligt. Han visste inte tidigare och jag slänger mobilen till sidan. Suckar.
Tänker på Pojkens läppar.


~ Today wasn't anyday ~

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0